Terränglöpning

Idag blev det premiär för terränglöpningen. Jag printade ut en karta över Pedersöre vandringsled och gav mig iväg. Efter lite trixande att hitta leden längs omfartsvägen styrde jag min kosa mot PieHi skidstuga. Trodde jag, för redan vid Roskgrävsbacken tog jag fel väg. Tack vare kartan lyckades jag orientera mig rätt , men rundan blev lite kortare än tänkt. Jag njöt i fulla drag av att vara ute i skogen igen. Det är mitt rätta element. Jag drömmer om att få uppleva skogen på en mountainbike också.

Inne i skogen var det svettigt och det var alltför varmt med vindtät jacka. Och för lite vatten hade jag med också. Efter drygt 15 km var det minsann skönt att komma hem igen. Vi grillade på terassen och åt semifreddo till efterrätt. Life is good!

Ett farväl till vintern

Under påskhelgen var Patrik och jag till Ruka, där det än så länge var vinter. Vädret kunde ha varit bättre, men inte kan man ju klaga då man får vara i skidspåret med Kärleken. På fredagen snöade det, så då valde vi att åka slalom. Det var två år sedan sist, så vi kände oss som Bambi på hal is till först.


Resten av dagarna skidade vi. Föret var ganska utmanande att valla till, men vi skidade på med gott mod trots att vi inte hade så mycket fäste alla gånger. Den här gången testade vi att dela upp skidåkningen i ett förmiddagspass och ett eftermiddagspass, vilket visade sig vara väldigt lyckat. I morse klev jag upp tidigt för en sista skidtur för att uppnå 100 km. Det skulle ha lönat sig att vara upp med tuppen de andra dagarna också, för det var minusgrader och skare. En fin avslutning på vintern!

Bild från Kuontivaara-rutten