Måndag: Vila
Tisdag: Skidåkning på Skogsberget, 20 km
Onsdag: Styrketräning, 80 min.
Torsdag: Vila
Fredag: Vila
Lördag: Stavgång, 9 km
Söndag: Skidåkning, 12 km
Total träningstid: 05:30:18 -> träningstid hittills i år 38:17:09.
32 skidkilometer -> 444 skidat på snö denna vinter.
Den här veckan blev ju inte riktigt vad jag hade tänkt mig p.g.a. förkylningen, men det lönar sig inte att älta över det nu. Otroligt vackert väder var det på dagens lilla skidtur i alla fall! Den inkommande veckan blir det inga hårda träningspass, eftersom det är BotniaVasan på söndag. Eventuellt blir det två korta och lätta skidturer för att hålla i gång kroppen. Det viktigaste just nu är att blir av med förkylningen så att jag är på topp på söndag. Då skall det parstakas så att det bara ryker om det! :)
Nu har jag lite funderingar inför loppet:
SvaraRaderaIgår var jag ute på en 10 kilometers runda och förra gången glömde jag pulsbältet så det var intressant att följa med pulsen den hör gången. Tyvärr är jag inte speciellt nöjd över vad jag kom fram till... Pulsen skjuter ju i höjden så det bara smäller om det! Om jag håller ett passligt tempo så att skidningen flyter på bra så ligger pulsen ofelbart på ungefär 175. Jag tycker mig ha kommit fram till att min anaerobiska tröskel ligger vid ungefär 170 så det är ju mindre trevligt att mer eller mindre konstant ligga över det!
Saktar jag in lite blir skidningen inte lika flytande och farten minskar rejält. Otroligt frustrerande! Börjar jag parstaka minskar däremot pulsen, det tycker jag var lite oväntat. Men i och för sig så används ju inte benmusklerna nästan alls då.
Jag tror det är väldigt viktigt för mig att starta loppet på söndagen extremt lugnt. Att på någon vänster försöka hålla mig under 170 så länge som möjligt. I böcker om långdistanscykling pratar de ofta om hur jätteviktigt det är att ALDRIG under ett långdistanslopp dra på sig mjölksyra, att det kan ligga en i fatet timtals efter om inte hela loppet.
Sen temperaturen! yr.no lovar -22 grader på söndag morgon! Hur trist är inte det? Hur kallt var det riktigt ifjol och var går temperaturgränsen?
Jag har också lite samma problem. För att jag skall få den där "flow-känslan" måste jag pinna och på i ganska bra fart, vilket ger hög puls. Förra året hade jag ställt in pulsklockan på 160, men den pep nog största delen av färden, för jag hade medelpuls 166. Och då hade jag nog ordentligt med mjölksyra i benen. Tror nog det lönar sig att ta det försiktigt i början, så kan man ju öka farten i slutet.
SvaraRaderaIfjol var det -15 grader på morgonen och sedan blev det ganska mycket varmare under dagen. Jag vet inte vad de har för köldgräns. De sköt ju upp Fäbodaloppet ifjol, för att det var för kallt. Och då var det nog en -20 grader.